Måndagen den 8 mars fick Frankia somna in efter att ha bott 10 år hos mig. Det var inte många människor förutom jag som fick förmånen att lära känna henne, min granne (som brukar vara kattvakt hos mig) var en, mina gamla föräldrar var två andra.Frankia var väldigt noga med vem hon ville umgås med. Min gamla hankatt Tore, som somnade in 2018, tyckte hon inte om men min andra hankatt Lukas älskade hon och ville helst ligga och mysa med honom jämt. Lukas var inte lika pigg på att ligga och mysa jämt men en liten stund kunde han ställa upp på. Akutkattungarna som bor hemma hos oss med jämna mellanrum tyckte hon var intressanta och då vi hade dem hemma hände det lite. Hon studerade dem noga men hon ville inte leka med dem. Mig var Frankia lite ambivalent inför, hon var alltid redo att gå iväg om jag kom för nära henne, jag kunde ju få för mig att försöka klappa henne 🙂. Vi lärde oss till slut att kommunicera genom att blinka med ögonen åt varandra, Frankia förstås placerad en bit ifrån mig, ibland så spann hon när vi låg och blinkade åt varandra.Frankia blev aldrig en katt som man kunde klappa men hon var en mycket speciell kattjej och hon lämnar efter sig ett stort hål i mitt hjärta. Älskade Frankia ❤️
Maria