Vår älskade Farbror Tore (f.d. Kenan) har fått somna.
I slutet av sommaren märkte vi att han blivit magrare. Vid några tillfällen kom han inte fram till matskålen när det var mjukmats-dax. Vid vaccinationen i slutet av augusti tog vi upp det och vi beslöt att ordna med tandsten och se över munstatus om det kunde vara orsaken. Men efter det så forsatte det på samma sätt. Så åter på Evidensia undersöktes han ytterligare. Ett ultraljud av buken visade flertalet sjukligt förstorade lymfkörtlar samt en förändring i tarmen. Man tog prover från dem men resultatet var ”inte säkert lymfom”. Så det gjordes ett nytt ultraljud veckan före jul och det var ingen förbättring alls. Vi informerades om att det var Lymfom och att behandling fanns men att på sikt skulle det ändå inte innebära någon bot. Eftersom en behandling inte skulle innebära bot utan enbart massor av, för Tore, jobbiga och stressiga vetrinärbesök så gick vi inte vidare. Han fick en daglig Prednisolontablett med köttsmak som han tog till en början. Men snabbt blev han ytterligare sämre och mer avtacklad och behöll inte maten. För att inte stressa honom med ett vetrinärbesök så fann vi en hemvetrinär - Therese Höjer (Vikdalens hemvetrinär AB). Hon var underbar och det blev trots allt en fin stund. Våra andra två katter, som Tore är BonusFarbror till, var båda med. Han somnade in på fönsterbrädan i köksfönstret med Teckla som slickade honom och Egil som satt med på köksbordet. Vi har bett om enskild kremering så han ska snart komma hem igen.
Tore har varit en underbar katt, klok och positiv. Han har vårdat och uppfostrat Teckla och Egil med stor omsorg. Han var helt enkelt fantastisk med tanke på hur han hade det innan han kom till oss. Teckla och Egil har förlorat sin Farbror och stabilisator i sin kattfamilj och vi en oerhört älskad katt. Vi saknar vår fina röda katt-farbror så otroligt mycket.
Marika Sventelius & Krister Sjölander
Teckla & Egil