I maj 2009 fick
Elin och
Knodden sitt föralltidhem hos mig. De har varit de bästa som hänt mig och varit mina bästa vänner. Det var med otrolig sorg som jag dagen innan nyår var tvungen att låta Elin somna in - hennes njurar ville inte längre. Elin var en kavat och pratig tjej som alltid hittade på bus och gjorde saker hon inte fick, en tjej helt i min stil. Min finaste. Jag kommer att sakna henne så länge jag lever.
Knodden som under tiden han bott hos mig blivit en jättetrygg och gosig kille som vill sova sked med mig blev kvar ensam och alldeles förvirrad. Han har nu fått en ny kattkompis som heter Malte, men han letar fortfarnde efter Elin ibland. Jag hoppas att han och Malte får många och långa år tillsammans som goda vänner.
Tack för de fina år vi fick.