Hej,
Snart ett år har gått, eller 11 månader för att vara noga, sen vi fick ett efterlängtat tillskott till vårt liv, nämligen lilla Amandus, eller Dussin som vi kallar honom.Det var en av de räddaste små varelser som vi kommit i kontakt med, han bodde under soffan de första veckorna och kom mest ut för att äta och gå på lådan på nätterna när vi låg och sov.Kom vi för nära så var det tydliga fräsningar som talade om att vi skulle backa undan.Både jag och sambon hade svårt att förstå hur vi någonsin skulle kunna hantera honom med kloklippning, veterinärbesök och liknande.Och gosande.....vi som hade så mycket gos att ge....Men centimeter för centimeter så närmade vi oss och efter några månader fick vi faktisk klappa honom.Sen gick det fort! Plötsligt upptäckte han hur mysigt det kan vara med lite närkontakt.....och han kom på hur man skulle spinna 😄 Nu hinner vi knappt sätta oss i soffan innan han kommer springande och kastar sig emellan oss och vill att vi båda ska ge honom full uppmärksamhet! Han har blivit ett veritabelt gosmonster! Han spinner t.o.m. när vi klipper klorna på honom.
Tack för det fantastiska arbete ni gör på Katthemmet och tack för att vi fick förtroendet att ta emot Amandus!
Åsa och Micke